Barnen dör och vi blundar

Skrik, kyla, panik, våld, skräck, död, uppgivenhet, maktlöshet, sorg, smärta, ovisshet.......

.....Det är bara en del av den vardag som båtflyktingarna upplever, och ingen av oss kan föreställa sig. 

Det senaste dygnet har över 100 personer drunknat, varav 20 av dem var barn. BARN som aldrig kommer få möjlighet att växa upp!
Men vet ni, stora delar av nyhetsmedia har inte haft möjlighet eller tid att rapporter om denna tragedi (förren betydligt senare under dagen då just det faktum visat sig på andra mediakanaler som Facebook, Twitter etc).
Nåväl, nog måste Vi ha förståelse för att en häxjakt på Fru Wallström är viktigare. Hon har ju trots allt fått gå före i bostadskön! 
Samtidigt så uppdagas ju även Kommunalstyrelsen fuffens, så kanske ändå inte så konstigt att våra nyhetskanaler inte har haft TIDatt rapportera om några icke-svenska, numera döda barn.



Tid... Det är något som dem drunknade barnen inte längre har. 
Framtid.....Det är definition på något dem drunknade barnens föräldrar inte längre ser.

För ett antal månader sedan så kunde vi se lilla Aylans livlösa kropp på löpsedlarna. Världen hade fått upp ögonen för den pågående tragedin. Oskyldiga barn förlorar dagligen livet under sin resa mot det som borde vara början till deras framtid.
Ingen kunde längre blunda! 

Vad är det som gör att vi idag väljer att inte se?
Gör det för ont?
Är maktlösheten allt för överväldigande?
Säljer inte barn som lilla Aylan längre tillräckligt med lösnummer för kvällstidningarna?
Är vi avtrubbade?
Har döda barn på flykt blivit en del av vår accepterade vardag?
När vardagen blir för jobbig, vill vi inte längre påminnas om den?

Jag sitter inte själv inne med svaren, jag vet bara att JAG kommer ALDRIG att acceptera att barn dör när dem inte behöver. Och detta helt oberoende av nationalitet, religion, kultur, hudfärg osv....Inte ett enda barn ska förgäves bli någon gång! 

Det är lätt att känna hopplöshet, hur gärna man än vill så kan man inte rädda alla barn som på något sätt far illa.
Men att stoppa huvudet i sanden, och sluta rapportera är definitivt inte lösningen!

Visste Ni att det finns volontärer som blir arresterad när dem vadar ut i det kyliga vattnet för att hjälpa dessa barn i land? Dem klassificeras nämligen som människosmugglare?
Det här är samma människor som dag ut och dag in hjälper sina medmänniskor i nöd. Dem blåser liv i livlösa små barnkroppar. Dem överlämnar dödsbesked, dem värmer.... Men framförallt så räddar dem LIV! 

Besitter vi rätten att avhumanisera dessa barn? 
Kommer den kategoriseringen i kombination med att istället välja att enbart se dem som en siffra i dödsstatistiken underlätta vår egen välfärd och vardag?
....det tvivlar jag på!

Ibland får jag höra hur mycket sämre vi har fått det i Sverige som ett resultat av den invandring som skett.
Lite konstigt....sällan har nog det svenska folket gått samman och visat så enormt mycket kärlek och omtanke som det sista året. Både organisationer, kommuner, företag, kyrkor och privatpersoner har gått man ur huse för att hjälpa flyktingarna med allt ifrån boende, transport, kläder, aktiviteter mm.

Ser jag till min egen vardag så har den inte ändrats nämnvärt....
...Mina barn går i skolan, dagligen möts dem av engagerade och utbildade pedagoger och lärare som tillsammans med oss föräldrar guidar dem genom barndomsåren. Gratis dessutom!
...Barnen har gratis sjukvård och får även gå på regelbundna hälsokontroller och tandläkarbesök utan att det kostar mig en krona.
...Min lokala matvaruaffär är fullproppad med matvaror och förnödenheter från golv till tak.
...Huset är välisolerat och håller hos både varma och torra.
...Min farmor har fortfarande hemtjänst som kollar till att hon har det bra samt levererar hennes måltider, så vi i släkten inte behöver oroa sig över att hon inte äter ordentligt.
...Jag blir kallad till cellprovstagning regelbundet för att i tidigt skede kunna upptäcka ev livmoderhalscancer.
...Min post levereras direkt i min brevlåda.
...Våra garderober är sprängfyllda av kläder för alla ändamål.
...Två bilar står ute på parkeringen som fraktar oss från A till B.
...Kidsen vaccineras gratis för att undvika farliga sjukdomar.
...Rent vatten kommer ur kranen.

Listan kan göras betydligt längre, det här var bara några exempel.
Förresten.....NU kom jag på några nya förändringar som faktiskt påverkar min familj och vardag; Jag behöver inte längre betala för receptbelagdmedicin till mina barn. Och yngsta sonen har numer även rätt till gratis glasögon!

Har vi det verkligen så illa ställt?

Jag läste någonstans att dem senaste 20åren så har vår empatiska förmåga sjunkit med 40%. 
Om det stämmer låter jag vara osagt, men kanske är orsaken att vi bara orkar ta in så mycket lidande åt gången.
Vår försvarsmekanism sätter in som en sköld som ska skydda oss från den maktlöshet och förtvivlan som våra medmänniskors lidande faktiskt innebär för oss.
Strålkastarna riktas istället mot "viktigare" saker!
Vi låter medmänskligheten likt en skrämd guppyfisk gömma sig under en sten i akvariet i väntan på att vi ska ha ork att hantera den igen.
Vi bestämmer att vårt känsloliv helt enkelt tar för mycket stryk av för stora mängder otäck nyhetsrapportering, så vi väljer därför att undvika den för att bespara oss lidandet.
Förklara gärna detta för Aylans far och alla dem andra föräldrarna vars barn inte längre finns i livet.....att nyheten om deras döda barn är för jobbig för oss att hantera!
Vem besitter rättigheten att bestämma värdet på ett barns liv?
Vi måhända inte kunna rädda alla barn, men vi får aldrig någonsin glömma dem!

//MrsH

Photographer & All rights reserved on photos: 
www.carolaharneskphotographer.com









Taggar: Facebook, Twitter, barn, drunkna, flyktingar, media, smuggla, vardag;

Kommentarer :

#1: Katja

Ditt inlägg om vaxningen gav rätt många goa kommentarer! Jag har letat efter kommentarer till detta inlägg, men hittar inga. Tänker att det kan vara jag, inte en stjärna på att hitta rätt i bloggvärlden ;) Så jag blir väldigt förvånad över att ditt bloggentourage :) inte skrivit en enda kommentar på detta inlägg, för detta är den finaste, och viktigaste text jag läst på mycket länge! Media scannar nu hela Svea rike efter nyheter som kan hålla liv i tafset och ofredandena som hände i bl.a. Köhln och Kalmar. Vill blåsa lite mer på den eld som började brinna då. Media hittar mängder av händelser där ickesvenskar utsatt kvinnor/flickor/tjejer för sexuella övergrepp. Det är muslimernas kultur, det vet väl varenda själ. Kvinnomisshandlande -och övergrepps kultur, hm, det måste också vara vår kultur, för det dör en kvinna var tredje vecka i Sverige av våld i nära relationer, siffran har varit ganska stabil över lång tid, så lång tid att den första muslimen inte ens satt bo här. Det borde betyda att "riktiga svenskar" slår kvinnor, ofta tills de dör. 50.000 kvinnor i Sverige, just nu, lever i en relation som ovan nämnda. Media ger ca 4x5 cm spalt på lokalsidor om en sådan sak händer. Är det en invandrare får händelsen mycket större utrymme. Det finns oerhörda vinster att göra med riktad information via media. Det som händer nu är att en väldigt viktig, och aktuell fråga, omformuleras och används i syfte att göra detta till en invandrarpolitisk sak. Kvinnors rätt till sina egna kroppar faller i skugga- vips, frågan om jämställdhet-puts väck! En annan oerhört viktig sak som faller i skugga, är att det fortfarande finns människor på flykt från krigets alla fasor. Barn som dör i iskallt vatten i Medelhavet för att det kalla, skummande havet är säkrare än att stanna i land. Usch och fy för mänskligheten. Tack för att du är en av dem som fortfarande inte blundar.

Svar: TACK fina du för så kloka och värmande ord!! Jag varierar väldigt mycket mellan humor och allvar i mina inlägg. Ibland vill man roa och ibland istället beröra.
Det här inlägget gjorde så inte att behöva skriva, men jag vill så gärna belysa allvaret. Så hjälp mig gärna att sprida inlägget så fler kan ta del av det.
Ibland tar maktlösheten över, men det här är en del av mitt sätt att bidra❤️
Tack än en gång!❤️
MrsH

skriven

Kommentera inlägget här :